Havet är stilla, och jag sitter på min favoritbrygga och insuper havet, Gud, det stora och allt det som jag inte kan förstå finns precis här. Jag känner hur jag varvar ner. Livet, så stort och litet på samma gång. Jag ber en bön för det jag är tacksam för och jag känner hur värmen stiger inuti. Jag behövde denna stund nu, för att hämta hem mig själv.
TRYCKET FÖR BRÖSTET
Jag ligger alltid steget före, jag älskar att ha många bollar i luften, jag nöjer mig inte med lagom, jag vill vara bäst på det jag gör, jag slutför alltid mina åtaganden, är disciplinerad, jag älskar att vara mitt i framgången och rampljuset!! Ja, det låter ju ganska härligt på ett sätt men oj vad denna prestationsinriktade personlighet har kommit ikapp mig nu.
Jag har ofta ett tryck för bröstet, jag går lätt upp i varv, jag gråter varje dag, känner oro och ångest, jag får ont i kroppen och undviker alltför mycket sociala umgängen, ibland känns det som jag inte kan andas och jag blir lätt irriterad.
DENNA KVINNOKROPP
Jag skriver inte detta för att jag tycker synd om mig själv och vill få medlidande – tvärtom. Jag är tacksam för mitt liv och allt jag får känna. Jag vill inspirera och vara öppen med det som kan försiggå på insidan i denna kvinnokropp. Och även fast jag också känner det motsatta i livet; flow, sillhet, guidning och njutning – så ligger det här andra och puttrar under ytan.
Den lättsamma, sprudlande unga kvinnan har också blivit en gråtmild och tröttare 34-åring som helst av allt vill ligga i hängmattan och lyssna på podd.
Jag känner stor tacksamhet att jag kan känna in min kropp och höra hur den viskar till mig varje dag, och det är tack vare mitt inkännande och min intuition som jag nu tar tag i den del av mig som jag så länge har ignorerat. Det är som att det kommer till en viss gräns, sen övergår viskandet till en något mer hög röst:
”Maria, det är dags nu, ta hand om dig själv, stanna upp, känn efter och följ ditt hjärta!”
Trots yogapass, hängmatta, sex och livsnjutning- behöver jag ännu mer av det stillsamma. På ett sätt känns det lite pinsamt att dela med mig av detta, som att jag vill vara den starka och stresstålige personen som klarar av vad som helst, som att en del av mig tycker det är en svaghet att känna så här.
DET HÅRDA BLIR TILL NÅGOT MJUKT
Jag har tex. alltid haft svårt för begreppet utbränd, vad är det? Och vad är det för svaga människor som blir utbrända? Jag förstår nu att det i själva verket snarare är starka människor som blir utbrända, som är modiga, som vågar lyssna till sitt inre och följa det. Jag vill inte kalla mig utbränd, i respekt för de jag känner i min omgivning som är helt utmattade och inte kunnat arbetat på flera år, men kanske pre-burnedout kan vara en bättre diagnos på mig, jag är en som snuddar vid det, tack vare många utbrända i min närhet kan jag se varningssignalerna i mig själv innan de lyser alltför rött!
Även om det vissa dagar känns svårt känns det också som att livet levererar mig precis det jag behöver. Det känns också mjukt och som att jag får det berättat för mig hur jag behöver leva mitt liv för att ta hand om mig själv på bästa sätt. Jag får så mycket av livet och i den här perioden av mer obalans känner jag också mer av det mjuka, sårbara, flödet! Det vackra i livet öppnas upp ännu mer när jag möter det jobbiga inuti.
STRESSDOKTOR
Det är nu några månader sedan trycket för bröstet kom smygandes för första gången, och häromdagen tog jag steget att kontakta en ”stressdoktor”, det känns stort för mig – som att jag accepterar trycket/ångesten/oron och ber om hjälp! Jag ber om fler verktyg som jag kan använda i min vardag för att ta hand om mig själv.
Jag kan inte längre springa från nuet och köra över mig själv och det jag behöver, utan det är nu som jag behöver stanna upp och känna det som försiggår – fullt ut.
Psykologen jag fick möta ställde mig en fråga: ”när har du kul Maria, när tappar du greppet om tid och rum”? Jag funderade lite och kom fram till att när jag bakar en tårta blir jag ofta glad och njuter till fullo. Den här citron/lakritstårtan bakade jag häromdagen – varsågod, här nedan får du receptet.
Psst. Vad gör du i ditt liv som du blir glad av? Och när på dagen stannar du upp och känner in dig själv? Dela gärna i kommentaren.
CITRON & LAKRITSTÅRTA
16 bitar
Botten
2 dl mandel
2 dl kokosflingor
7st medjooldadlar
1/2 tsk äkta vanilj
1 nypa salt
en skvätt vatten
Mixa det torra ingredienserna i en matberedare och tillsätt sedan dadlar och en skvätt vatten. Tryck ut degen i en springform med löstagbar botten (klä botten i plastfolie först).
Fyllning 1
1/2 dl citronsaft
1 dl agave/honung
1 1/2 dl kokosolja
1 dl vatten
1 tsk vanilj
1 tsk salt
Lite svartpeppar
3 msk stjärnanis
2 msk lakritspulver
5 dl blötlagda cashewnötter
Mixa allt utom cashewnötterna i en höghastighetsmixer. Tillsätt hälften av nötterna och mixa slätt, och tillsätt sedan resterande nötter och mixa helt slätt. Ha över smeten i springformen, spar 1/2 dl till swirl.
Fyllning 2
1 dl vatten
1/2 dl agave
1/2 dl citron
1/2 dl kokosolja
2 1/2 dl blötlagda cashewnötter
1 nypa gurkmeja för gul färg
Mixa alla ingredienser till en slät kräm. Bred ut över fyllning 1 med en slickepott. Ta fram den 1/2:a dl du sparade och klicka ut med en tsk (små pluttar), jämnt över kakan, dra sedan med en tandpetare så att det bildas ett mönster. Garnera med kokosflingor. Ställ in i frysen i cirka 4 timmar innan servering. Ta fram tårtan en stund innan du ska äta den.