Här sitter jag på trappan i solen och har precis ätit frukost. En längtan att skriva kom över mig.
Så. Havet byttes ut mot ängar. Svanarna byttes ut mot hästar. Suset av bilarna från värmdöleden byttes ut mot ett sus av åns forsande vatten ett par hundra meter bort, en och annan traktor och förbipasserande bilar. Sommarstugan byttes ut mot ett stort bönhus med en lägenhet på övre plan och två stora salar på nedre plan. Det ekar nästan av tomhet. Vi har långt ifrån alla möbler att fylla detta stora hus. Men vad gör det när landets lugn sveper in över vårt nya liv?
Idag hörs mest ljudet av slipmaskinen, som putsar vårt blivande sovrumsgolv. Olov och Bosse har varit igång sen tidigt imorse. Vi hittade ett otroligt vackert gammalt trägolv under en mindre vacker plastmatta. Tänk att de förr i tiden inte ville ha dessa vackra golv. Istället var det lyxigt med plast.
Vi älskar trägolven. De förhöjer stämningen. De inger ett lugn. De andas själ.
Det har varit en stor omställning att komma hit. Ett helt nytt liv har uppenbarat sig. Plötsligen så har vi ett stort hus att ta hand om. Ja, för det känns verkligen så – som att vi är här för att ta hand om det här huset, som var på väg att förfalla.
Vi har blivit vägledda hit. Vi vet att vi ska vara just här. Vi vet inte så mycket mer, men vi tar ett steg i taget. Varje dag får jag påminna mig om just det – att ta ett steg i taget. Börjar jag tänka på framtiden så blir jag lite orolig inombords.
Påminner mig om följande text från Bibeln, som hjälper mig massvis dessa dagar:
Därför säger jag: Oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat och dryck eller kläder att ta på er. Nog finns det viktigare saker i livet än mat och dryck och kläder? Se på fåglarna! De oroar sig inte för vad de ska äta. De sår inte och skördar inte och samlar inte i några lador men er Gud i himlen ger dem mat ändå. Är ni inte mycket mer värda för Gud än vad fåglarna är? Vad tjänar det till att oroa sig? Kan det förlänga era liv med en enda timma? Naturligtvis inte. Oroa er alltså inte för morgondagen, utan lös problemen den dag de verkligen dyker upp… (Mat 6: 25-34)
Hur hamnade jag här i Ockelbo egentligen? Genom många böner. Genom att lyssna på min inre röst. Genom att våga drömma. Genom tålamod (för över ett år sedan var jag redo att lämna stugan). Genom att tro. Tro i mängder. Genom tron kommer tilliten. Genom tilliten vågar jag släppa taget.
Släppa taget. Ja, det kan ju låta så enkelt men jag har övat och övat och övat dagligen i så många år. Att släppa taget om de föreställningar jag har haft om livet och istället låta det gudomliga som omringar mig och bor i mig få leda mig.
Varje morgon när jag vaknar säger jag ”Ske din vilja. Inte min”. Och vem är den vars vilja ska ske med mig? Jag kallar det Gud, det Gudomliga omfamnandet, min inre röst. Jag vet att djupt inom mig bor denna kraft som vill mig väl och som vill att jag ska leva ett rikt liv i flöde så att jag svämmar över och kan dela med mig av allt det jag får lära mig till andra människor som också är nyfikna på att leva sitt liv från den inre rösten.
Och det får jag bland annat göra genom SHE creates. Där får jag möjlighet att dela alla verktyg som jag själv använder och som har hjälpt mig att hitta min egen inre röst. Att hitta min kontakt med det gudomliga. Att leva i tilliten och att våga följa de drömmar som viskar till mig. Att helt enkelt vara öppen för livets gåvor. Jag är så otroligt tacksam för den första omgången som gick nu i våras och ser ännu mycket mer fram emot höstens omgång – där jag kommer kunna lägga till nya delar av det kreativa skapandet, som jag får lära mig tack vare detta hus.
Jag skriver till dig idag för att jag nu släppt anmälningslänken. Fram till den 31 juli finns en early bird rabatt. Så vill du vara i en gemenskap med andra kreativa kvinnor som följer sin inre röst? Då är du välkommen att läsa mer om programmet här. Det finns 16 platser och vi startar den 6 september.
Vill du redan nu i sommar vara mer med din inre röst? Då kanske du vill skapa en morgonrutin som känns bra i dig?
För att jag ska kunna vara i denna kontakt som jag skriver om behöver jag fylla på med Gud. Jag kan inte göra jobbet själv. Men däremot behöver jag våga dyka upp för mitt inre varje dag. Jag behöver ge mig tid för att kunna vara en bättre medmänniska både mot mig själv och andra. Och det gör jag t.ex. genom att ha en morgonrutin där jag:
- skriver en stund i min dagbok (vad jag är tacksam för, vad jag ser fram emot idag, vilket steg jag kan ta för mitt inre kall)
- ber en bön
- motionerar eller sätter på en danslåt (ibland faller den här delen bort, känner motstånd, men försöker verkligen att vara stark nog att bara göra det, det ger mig så mycket klarhet i retur)
- äter en chiapudding eller något annat med mycket antioxidanter (bra för ett klart sinne)
Hur startar du din dag? Kanske finns det någon rutin i din morgon som du tycker om? Som ger dig kraft för dagen och djupare kontakt med ditt inre. Dela gärna i kommentaren.
Det är när jag lever mitt liv från mitt allra djupaste varande, som jag också hamnar på de plaster jag ska vara i livet. Det känns helt rätt för mig att vara i detta stora kreativa hus. Jag får så mycket utrymme i sinnet. Jag har redan lärt känna nya delar av mig själv, som jag är tacksam att få lära känna.
Tack för att du här.
Marias kommande event
SHE creates – onlineprogram
Nu finns möjlighet att under två månader vara med i ett sammanhang där kreativitet, skapande och den inre rösten står i fokus. Du får skapa en intim kontakt med dig själv tillsammans med andra kvinnor på en liknande resa, samtidigt som du skapar det du längtar efter i ditt liv. Du får komma djupare i din egen skaparprocess och ta de där stegen som knackar på där inne hos dig. SHE creates öppnar upp, transformerar och hjälper dig att leva i kontakt med ditt inre och följa det som är ditt kall.
Foton från mig <3
Tack Maria för inspiration till tilliten, den största kärleken för mig!
Jag brukar starta min dag med att skrapa tungan, borsta tänderna och ta en kalldusch för att verkligen vakna upp till det rena, fräscha. Det gör mig klar i huvudet och pigg i kroppen. Sen har jag ett yogapass med meditation jag gör varje morgon som nu handlar om att minska stressen i mig och i livet och som balanserar nervsystemet. Meditationen är ett mantra Ra-ma-da-sa som har en healande effekt. https://www.3ho.org/kundalini-yoga/mantra/ra-ma-da-sa-sa-say-so-hung-ultimate-healing-tool
Tack Linnea för att du delar med dig! Det låter ljuvligt att starta i det fräscha och uppiggande. Fint med meditationen också. Kram
Blir glad, mjuk och rörd när jag tar in dig Maria och det som du förmedlar i texten. Att våga acceptera det lilla vi kan kontrollera. Låta tilliten flöda och Livet skapa sig genom oss. Jag väcks på nytt och på nytt när jag “kopplar” in mig på det som du förmedlar. Här vill jag vara Mera!
Med små steg och möten med motstånd, stress och mönster tar jag mig fram. En vägledning som ger mig styrka är för några år sen. I en kurs fick jag uppdrag att gå ut i skogen och genomföra “uppgiften/cermonin”. Det gick inte, blev inget av det (mindet). Så jag släppte taget och bestämde mig för en promenad i skogen. Där hände det! Bland skogens täthet såg jag inte vilken väg som var framkomlig, kände stressen av att behöva göra något. Ju närmare som jag kom “hindret” en stock, för tät skog så SÅG jag, Öppningen. Den kom till mig genom att jag sakta gick framåt. Plötsligt blev det en glänta som tog mig vidare. Tacksam för att nu bli påmind om den cermonin. Min morgonrutin är rengöra munhålan, borsta o,ch ibland sesamolja. Hett vatten med ghee och citron,meditation ibland yoga, drar kort för vägledning av dagen, tacksamhet och bön. Må bästa alla sköna människor <3
Hej Annsofi. Så härligt att få se gläntan genom den täta skogen. Tack för att du delar med dig av det. Och vilken fin morgonrutin. Hoppas du har en fin sommar. Varm kram
Maria, du inspirerar! Jag tyckte mycket om att läsa det här inlägget. Även fast våra vägar ser lite olika ut är det fint att få dela tron och tilliten. Speciellt mycket tyckte jag om historien med rosbusken…. så mycket omfamnade, magisk omsorg i det! 🙂 Kramar
Tack Christina för att du skriver här 🙂 Ja visst är det en vacker historia om rosen – blev så berörd av att mötas av en ros vid ankomsten till Ockelbo. Kram till dig och hoppas du har en fin julimånad.