Frågan snurrade i mitt huvud konstant i ett års tid. Jag hade påbörjat min personliga resa och öppnat upp ett rum inuti mig själv där det kändes som det inte fanns någon återvändo. Jag bara kände det i hela mitt väsen. Jag är på g. Jag hade sagt upp mig från det jag trodde var mitt drömjobb, flyttat till Stockholm, och flyttat in en mysig lägenhet tillsammans med en tjejkompis på Södermalm och var helt redo för ett nytt kapitel i mitt liv.
Men vad tusan vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag egentligen? Om jag nu kan välja detta (som alla gurus, själv-hjälps-böcker och inspirerande talare talat om), hur tusan ska jag veta vad jag vill? Jag hade ingen aning.
Jag blev tokig, nästintill i alla fall – att veta att det fanns ett kall inom mig som jag inte var redo att höra ännu. Det fanns arbete som jag behövde göra med mig själv för att vakna ur den bubbla jag varit i så länge.
Jag tog ett jobb som jag gick till under två års tid medan jag funderade ut vad det var jag egentligen ville. Under den tiden, gjorde jag allt för att ta reda på detta. Efter ett år gick jag ner till 80%, så jag fick tid över till mig själv.
Jag gick en hardcore disciplincoachgrupp i ett år, yogade, läste massvis med böcker på temat personlig utveckling, reste till vackra platser, och sökte svaren överallt både innanför och utanför mig själv och gick på allt som öppnade upp min själ ännu lite mer. Jag åkte på kurser där jag fick gå på glödande kol, göra frigörande andning och massa konstiga och tokhärliga övningar i grupp. Jag gjorde allt för att knacka hål på den tomhet som var så stor i mig och på den mur jag hade lycktas bygga upp genom åren – muren av mina egna skygglappar.
Jag minns hur frustrerad jag var av att inte veta vad jag ville, jag hade ju så mycket energi och jag ville så gärna ge av den till världen. Så sakteliga började jag komma i kontakt med min inre längtan på riktigt – det som verkligen bor där inne och som talar till mig varje dag. Min analys av det hela, var att när jag väl hittade mig själv och mitt inre lugn var jag mottaglig för att höra min inre röst som längtat efter att jag skulle börja lyssna.
Idag – sju år senare, vet jag vad jag vill! Nu är snarare problemet att jag vill för mycket, jag har för många idéer och vet knappt vart ska börja. Jag känner den tydliga tråden i mitt kall till denna värld – att hjälpa och inspirera kvinnor/egna företagare att hitta till sin inre längtan, sin kreativitet och intuition. Att verkligen våga följa sina drömmar. Jag tror varje kvinna har en enorm potential och inre visdom – och jag vill göra allt jag kan för att hjälpa till att hitta den.
Så är du kvinna och inte har en aning om vad du vill, eller vet vad du vill men inte har en aning om hur du ska ta dig dit – misströsta inte. Du är på rätt väg, bara genom att vara här och läsa detta. Min coach brukade säga till mig: ”Maria, du behöver ha tålamod”. Jag ogillade att höra det, men det är precis det som hjälper mig än idag, när jag vill ligga steget före och vara klar med ett projekt innan jag knappt har börjat – ”tålamod, ta det lugnt, du har inte bråttom”, brukar jag säga till mig själv.
Vad behöver du göra för att:
- Ta reda på vad det är du vill?
- Följa din inre längtan?
Om du stannar upp en liten stund tror jag din inre röst viskar detta till dig <3
Allt gott till dig idag.
Kram Maria
Psst. Jag tar emot för enskilda samtal för dig som vill komma igång med ditt liv, boka ett samtal med mig – så hjälper jag dig att hitta ditt kreativa flöde. Läs mer här.